Samhällshjulet
Innehåll
Bakgrund och syfte
Det bedrivs som bekant massvis av verksamheter i samhället, som t.ex. att producera livsmedel, bedriva sjukvård, kommunicera information,
stifta lagar, skapa upplevelser (genom konst, musik etc.), bekämpa brott, skydda ekosystem, distribuera energi etc.
Varje sådan verksamhet både påverkar och påverkas av andra verksamheter och kan därför inte studeras isolerat, lösryckt ur sitt sammanhang. För att bättre förstå hur ett samhälle fungerar räcker det således
inte att ha kunskaper om enskilda verksamheter var för sig; man måste också förstå hur de hänger ihop och påverkar varandra. Med andra ord fordras ett systemtänkande, d.v.s. att betrakta samhället som ett
system eller nätverk i vilket knutpunkterna (noderna) symboliserar verksamheter och trådarna sambanden mellan dem.
Ett sådant tänkande är praktiskt taget obefintligt i dagens samhälle, vilket till stor del beror på utbildningsväsendets inriktning. Här ställs sällan frågan i vilken större helhet en
verksamhet hör hemma. Frågan är snarare den omvända: I vilka mindre delar kan verksamheten spjälkas upp och analyseras. Detta fragmentariska sätt att se på världen medför att den som genomgår utbildningsväsendet,
från småskola till universitet och högskola, får en mycket sönderhackad och osammanhängande bild av samhället. Det är mot den här bakgrunden, för att bättre förstå helheten, som jag, Rolf Björnson,
började att utveckla en modell, som fått namnet Samhällshjulet. Modellen har funnits på nätet - närmare bestämt på den icke-kommersiella webbplatsen robiza.se - sedan 2007 men har ändrats och byggts på många gånger sedan dess.
Syftet med modellen är att på ett snabbt och systematiskt sätt kunna tillhandahålla information om den mångfald av verksamheter som bedrivs i samhället - inte enbart om verksamheterna var för sig utan också om sambanden mellan dem. För att uppnå detta syfte krävs att verksamheterna har klassificerats på
ändamålsenligt sätt. Det innebär bl.a. att alla slag av verksamheter / aktiviteter, som bedrivs i samhället av olika aktörer - företag, politiska beslutsfattare och myndigheter, privatpersoner och föreningar - måste medtas. När jag började
att arbeta med den här modellen, gjorde jag en del efterforskningar på internet för att ta reda på om någon redan hade utarbetat ett sådant klassificeringssystem, d.v.s. ett som omfattade hela samhället och som var väl genomtänkt, men kunde snart konstatera att så inte var fallet. Jag har därför
gjort denna klassificering, liksom allt annat modellarbete, själv och från scratch. Arbetet har resulterat i tio stycken hiearkiskt uppbyggda verksamhetstabeller - som beskriver olika verksamheter var för sig - plus ytterligare
fyrtio tabeller, som beskriver sambanden mellan verksamheterna. Information om verksamheter och verksamhetssamband erhålles genom de länkar till informationskällor (webbplatser) som jag har lagt in i tabellerna.
Informationen avser främst Sverige men till viss del också andra nationer och (över-/inter-)nationella organisationer.
Modellen är framtagen för att tillgodose ett informationsbehov hos de människor som i sitt dagliga arbete måste hålla sig underrättade om utvecklingen inom en rad olika och av varandra beroende verksamheter för
att därigenom kunna fatta bättre beslut.
Samhällshjulet är en modell av samhället - hur det är uppbyggt och hänger ihop. Modellen baseras på
en klassificering av den mångfald av verksamheter, som upprätthålls i samhället av olika aktörer. Information
om de olika verksamheterna och deras omvärldsrelationer erhålles via länkar till externa webbplatser.
Modellen skiljer sig ifrån i stort sett alla andra samhällsmodeller då den inte enbart tillhandahåller
information om olika verksamheter var för sig, utan också och framför allt om relationerna mellan dem. Om du exempelvis är ute efter information
angående transporter och hur transporter är relaterade till andra verksamheter i samhället, kan du först
gå till sidan "Energi och transporter" och där hitta länkar till transportbranschen (företag m.m.).
Från nämnda sida går du sedan vidare till sektorn Ledning om du är intresserad av politiska beslut eller offentlig förvaltning
avseende transporter eller till sektorn Skydd om du vill ha information om t. ex. miljö- eller säkerhetsfrågor
rörande transporter. Om du söker information om branschens beroende av produkter, kapital, kompetens eller arbetskraft, fortsätter du till sektorn
Försörjning. Sektorn Kultur, slutligen, väljs om du vill ha information om exempelvis historia och kulturarv relaterat till transporter.
På så vis belyses som sagt inte enbart funktionen transporter utan också
dess omvärldsrelationer.
Samhällshjulet är uppbyggt av fem, av varandra beroende huvudsektorer / huvud-funktioner,
benämnda ledning, skydd, nät, försörjning och kultur.
Varje sektor har ett visst syfte i samhället, nämligen:
att styra/reglera olika slag av verksamheter (Ledningssektorn).
att skydda individen, miljön och samhället som helhet mot olika slag av hot
och påfrestningar (Skyddssektorn).
att överföra information från en sändare till en mottagare eller att transportera
fysiska objekt från en plats till en annan (Nätsektorn).
att förse olika aktörer med efterfrågade resurser (Försörjningssektorn).
att tillgodose människors behov av nyheter, upplevelser och gemenskap / identiteter (Kultursektorn).
För att åskådliggöra de ömsesidiga beroenden som finns mellan sektorerna, har dessa
placerats in i en figur föreställande ett hjul, därav modellnamnet. Sektorn nät innefattar
vad som kan betraktas som den fysiska infrastrukturen, d.v.s. nätverk i form av vägar, elnät,
telenät etc., på eller genom vilka fysiska objekt eller information flödar till olika delar av
samhället. På grund av denna centrala roll har
sektorn placerats i mitten av den bild som visas på startsidan. Sektorn kan, för att använda en
metafor, betraktas som navet i samhällshjulet.
Det är emelltid enkelt att byta perspektiv. Vill du exempelvis studera samhället ur ett kulturperspektiv, fokuserar du
kultursektorn o.s.v. Byte av fokus kan göras genom att antingen klicka på berörd huvudsektor
i bilden eller i menyn till vänster.
Var och en av ovannämnda huvudsektorer har delats upp i
två delsektorer, vilka i sin tur har brutits ned i mindre delar. Se "Fullständig struktur" i menyn.
Ledning innebär här att styra/reglera olika slag av
verksamheter på kommunal, statlig eller överstatlig/internationell
nivå.
Sektorn har delats upp i två delsektorer:
Politiska beslut
Offentlig förvaltning
Inom den förstnämnda delsektorn - på statlig nivå riksdag och regering - fattas politiska
beslut i form av lagar m.fl. regelverk.
Den andra delsektorn, som omfattar olika slag av myndigheter, har till uppgift att
implementera besluten och ta fram underlag för nya beslut.
Sektorn omfattar alla verksamheter, som syftar till att skydda individen (hennes hälsa, egendom och rättigheter), miljön (ekosystem) och samhället som helhet (dess funktionalitet och suveränitet) mot olika slag av hot och påfrestningar.
Skyddsektorn har delats in i två delsektorer benämnda:
Säkerhet och rättsväsende
Hälsa och miljö
Den förstnämnda delsektorn omfattar bekämpning av antagonistiska hot/påfrestningar, såsom krigshandlingar,
terrordåd, IT-attacker mot viktiga samhällsfunktioner, kriminella handlingar och brott mot mänskliga rättigheter.
Skyddsåtgärderna inom den andra delsektorn är inriktade mot icke-antagonistiska hot/påfrestningar, såsom sjukdomsalstrande bakterier, virus etc.,
missbruk, ålderdom, handikapp, olyckor, obalanserade ekosystem, naturpåfrestningar och klimatförändringar.
Nätsektorn omfattar som tidigare nämnts verksamheter, som syftar till att
överföra information från en sändare till en mottagare - den första delsektorn nedan - eller
att transportera fysiska objekt (människor, djur, varor, energi, avfall) från
en plats till en annan - den andra delsektorn.
Sektorn har delats upp enligt följande:
Tele-/datorkommunikation och post
Energi och transporter
Beteckningen Nät eller Nättjänster hänger naturligtvis samman med att
ovannämnda överföringar / transporter sker via uppbyggda nätverk.
Det bör dock påpekas att inte alla nättjänster har lagts in i denna sektor.
Ett viktigt undantag är vattendistribution, som har inordnats i Försörjningssektorn nedan p.g.a.
dess nära koppling till jordbruk och livmedelsförsörjning.
Vad gäller energi ska vidare påpekas att aktuell sektor inte enbart inkluderar själva distributionen av energi, utan också
utvinning och omvandling / produktion (t. ex. av oljeprodukter och bioenergi). Slutligen bör framhållas att turistnäringen - som ju omfattar
resor och boende - är inplacerad i denna sektor p. g. a. dess nära koppling till transporter.
Försörjningssektorn omfattar alla verksamheter, exklusive energiförsörjning och transporter (se Nät ovan),
som syftar till att förse olika aktörer - såsom företag, myndigheter, föreningar, utbildningsinstitutioner och hushåll - med efterfrågade
resurser.
Sektorn har delats upp i följande delsektorer:
Produkt- och kapitalförsörjning
Kompetens- och arbetskraftförsörjning
Den förstnämnda delsektorn omfattar utveckling, produktion och distribution av fysiska produkter och IT-system samt associerade tjänster,
såsom service, underhåll och reparationer.
Sektorn innefattar dessutom kapitalförsörjning - via aktie- och kreditmarknader - och närliggande funktioner, såsom
försäkrings- rörelse.
Den andra delsektorn inkluderar utbildning och forskning, exkl. den produkt- och systemutveckling som bedrivs inom affärsdrivande företag, se ovan. Delsekton omfattar vidare referenstjänster - d.v.s
produktion, förvaring, utlåning och försäljning av uppslagsverk, böcker m.m. - samt arbetsmarknadsrelaterade verksamheter, såsom rekrytering, arbetsförmedling, arbetsrätts- och arbets- miljöfrågor.
I delsektorn ingår dessutom konsultverksamhet avseende bl. a. management, teknik, juridik, redovisning och marknadsföring.
I sektorn Kultur har inplacerats verksamheter, som syftar till att tillgodose människors behov av nyheter, upplevelser och gemenskap (identiteter).
Sektorn har delats in i följande delsektorer:
Media, underhållning och konst
Privatliv, föreningsliv, kulturarv och religion
Förstnämnda delsektor inkluderar förmedling av nyheter, underhållning och reklam m.m., såväl via traditionella medier (radio, TV, tidningar) som sociala - en verksamhet som i hög grad påverkar normbildningen i samhället,
d.v.s. vad att tycka och hur att bete sig. I delsektorn ingår vidare upplevelseproduktion i form av underhållning (musik, scenkonst, film, datorspel, sport)
och konst (bildkonst, litteratur, matkonst). Obsevera att verksamheter som syftar till att tillgodose andra upplevelser än underhållning och konst, t. ex. naturupplevelser och nöjesparksattraktioner, har inordnats under turism (se Nät ovan).
Den andra delsektorn omfattar aktiviteter, som kan relateras till familj, hem, privatekonomi / konsumtion och fritid. Vidare ingår här föreningsliv, d.v.s. att som medlem i en förening arbeta för andra ändamål än primärt ekonomiska.
I delsektorn ingår också verksamheter, såsom arkeologiska utgrävningar och museiverksamhet, som syftar till att vårda landets kulturarv - detta tillsammans med härtill kopplad utbildning och forskning i arkeologi, historia m.m.
(inom kompetensförsörjningssektorn; se ovan). Delsektorn innefattar slutligen religionsutövning och relaterade aktiviteter, såsom vigsel, dop och begravningar.