Om Hjulet

Innehåll

Inledning

Hjulet är ett klassificeringssystem, som har utvecklats för att kunna strukturera och koppla samman alla slag av verksamheter i samhället: kommersiella, ideella, privata, offentliga. Syftet har med andra ord varit att bygga upp ett klassificeringssystem i vilket varje enskild verksamhet i samhället kan inplaceras. Till skillnad från flertalet andra modeller/klassificeringssystem har Hjulet konstruerats utifrån synsättet att varje verksamhet i samhället påverkar varje annan verksamhet - mer eller mindre, direkt eller indirekt, omedelbart eller med kortare eller längre tidsförskjutningar. Även om många verksamhetssamband nästan är obefintliga, bör med andra ord ett samhälle betraktas som en sammanhängande helhet.

Hjulet skiljer sig från andra klassificeringssystem eller webbkataloger på framför allt en punkt, nämligen att den information om olika verksamheter som kan hittas - via länkar till andra webbsidor - inte är fragmentarisk, utan insatt i ett sammanhang. Om du exempelvis är ute efter information angående transporter kan du först gå till sidan "Energi och transporter" och där hitta länkar till aktörer m m inom transportbranschen. Från nämnda sida går du sedan vidare till sektorn Ledning om du är intresserad av politiska beslut etc. avseende transporter eller till sektorn Skydd om du vill ha information om miljö- och säkerhetsfrågor rörande transporter. Om du söker information om t ex teknik-, utbildnings- eller arbetsmarknadsfrågor som berör transportbranschen fortsätter du till sektorn Försörjning osv. På så vis belyses inte enbart verksamheten (branschen) i sig - vilket är fallet med flertalet andra klassificeringssystem - utan också dess omvärld.

Modellen

1. Struktur

Hjulet är uppbyggt av fem, av varandra beroende, verksamhetsområden eller huvudsektorer, benämnda ledning, skydd, nät, försörjning och kultur.

Varje sektor kan sägas ha en viss funktion i samhället, nämligen förenklat uttryckt:

att styra/reglera olika slag av verksamheter (ledningssektorn).

att skydda människor, miljö och egendom mot olika slag av hot och på-
   frestningar (skyddssektorn).

att överföra materia/energi eller data/information från en plats till en annan
   (nätsektorn).

att utveckla, producera och distribuera olika slag av resurser till hushåll,
   företag m fl aktörer (försörjningssektorn).

att kommunicera information som påverkar människors livsstil samt att utöva
   verksamheter och uppvisa beteenden som är förenliga med denna livsstil
   (kultursektorn).

För att åskådliggöra de ömsesidiga beroenden som finns mellan sektorerna, har dessa placerats in i en figur föreställande ett hjul, därav modellnamnet. Sektorn nät innefattar vad som brukar betraktas som den fysiska infrastrukturen, dvs nätverk i form av vägar, elnät, telenät etc., som "kopplar samman" samhällets olika verksamheter. På grund av denna centrala roll har sektorn placerats i mitten av den bild som visas på startsidan. Sektorn kan, för att använda en hjulmetafor, betraktas som navet i samhällshjulet.

Det är emellertid inte speciellt meningsfullt att betrakta någon sektor som "viktigare" än någon annan eftersom ett samhälle är en sammanhängande helhet. Modellen presenteras därför med fem olika fokuseringar beroende på ur vilket perspektiv vi vill studera samhället. Sektorn nät fokuseras om vi vill betrakta det ur ett "nätperspektiv", dvs studera verksamheter såsom telekommunikation, energiförsörjning och transporter, dels var för sig, dels i förhållande till övriga sektorer. Vill vi studera samhället ur ett kulturperspektiv fokuserar vi kultursektorn osv. Byte av fokus kan göras genom att antingen klicka på berörd huvudsektor i bilden eller i menyn till vänster.

Var och en av ovannämnda huvudsektorer har delats upp i två delsektorer, vilka i sin tur har brutits ned i allt finare delar. Den fullständiga strukturen visas under "Fullständig struktur" i menyn. Strukturen av respektive delsektor framgår också av de totalt sextio tabeller (sex per delsektor) som den här webbplatsen innehåller. I varje tabell finns länkar till externa webbsidor. Den information som kan erhållas via en sådan webbsida kan antingen avse ett visst slag av verksamhet, t ex transporter, eller beröra sambanden mellan olika verksamheter, t ex politiska beslut avseende transporter. Flertalet av tabellerna, närmare bestämt femtio, har information av det sistnämnda slaget. Det betyder med andra ord att den här webbplatsen är mer inriktad på att spegla beroendeförhållandena mellan olika samhällsverksamheter än att belysa dem var för sig.

2. Sektorer

2.1 Ledning

Ledning innebär här att styra/reglera olika slag av verksamheter på över-/ internationell, statlig eller kommunal nivå. I den här modellen ligger tyngd-punkten på de två förstnämnda nivåerna.

Sektorn har delats upp i två delsektorer:

Politiska beslut

Offentlig förvaltning

Inom förstnämnda delsektor fattas, som framgår av namnet, politiska beslut i form av lagar, förordningar etc., som syftar till att styra/reglera olika verksamheter. Den offentliga förvaltningen - som omfattar olika slag av myndigheter - har till uppgift att implementera besluten och kontrollera att de efterföljs. I uppgiften ingår också att ta fram underlag för nya beslut.

2.2 Skydd

Med skydd menas här all verksamhet som syftar till att att skydda människor, miljö och egendom mot olika slag av hot och påfrestningar.

Sektorn har delats in i följande delsektorer:

Skydd av fri- och rättigheter

Skydd av hälsa och miljö

Verksamheterna inom den förstnämnda delsektorn syftar till att förebygga och avhjälpa illegala och kränkande handlingar. Som exempel på sådana verksamheter kan nämnas nationellt och internationellt säkerhetsarbete, brottsbekämpning och skydd av mänskliga rättigheter. Den andra delsektorn omfattar vård och omsorg samt skydd mot olyckor, naturkatastrofer och miljöhot av olika slag.

2.3 Nät

Nätsektorn omfattar processer och infrastruktur som används för att överföra olika former av information respektive materia/energi från en plats till en annan.

Sektorn har delats upp enligt följande:

Telekommunikation och post

Energi och transporter

Den första delsektorn inbegriper kommunikation av information i form av telefoni, radiokommunikation, datorkommunikation och postdistribution - tjänster som blivit alltmer integrerade.

Den andra delsektorn omfattar produktion och distribution av energi samt transporter av människor och gods m m. På grund av den starka kopplingen mellan transporter (resor) och turism, har även turistnäringen inordnats i denna delsektor.

Gemensamt för verksamheterna i nätsektorn är alltså att de är beroende av en fungerande infrastruktur i form av telenät, elnät, vägnät etc. Verksamheterna är vidare starkt beroende av varandra och har en central betydelse för alla andra verksamheter i samhället ("navet i samhällshjulet"). Det är av dessa skäl som all energiförsörjning, liksom alla godstransporter har inplacerats i den här sektorn och inte i försörjningssektorn nedan.

2.4 Försörjning

Begreppet försörjning används här i betydelsen alla verksamheter, exklusive nätverksamheter (se ovan), som syftar till att förse olika samhällsaktörer med efterfrågade resurser (hjälpmedel), såväl materiella som immateriella. Vad gäller resursernas användningsområden kan man grovt skilja på å ena sidan resurser som företag m fl producenter (sjukvården, försvaret etc.) efterfrågar för att producera varor eller tjänster och å andra sidan resurser som privatpersoner/hushåll efterfrågar för att tillfredsställa olika slag av behov.

Försörjningssektorn har delats upp i följande delsektorer:

Produkt- och kapitalförsörjning

Kompetens- och arbetskraftförsörjning

Den förstnämnda delsektorn omfattar fysisk varuproduktion, IT och andra tekniktjänster. Vidare ingår handel med varor (inkl. mjukvaror och fastigheter) samt service- och underhållstjänster som har samband med nämnda verksamheter. Sektorn innefattar också kapitalförsörjning - via aktie- och kreditmarknader - och närliggande verksamheter, som t ex försäkringsrörelse.

Delsektorn "Kompetens- och arbetskraftförsörjning" omfattar utbildning samt forskning och utveckling. Vidare innefattar sektorn verksamheter som kan kopplas till arbetskraften och arbetsmarknaden, såsom rekrytering, arbetsförmedling samt avtals- och arbetsmiljöfrågor.

2.5 Kultur

Begreppet kultur används här i den något diffusa betydelsen en livsstil - baserad på sammanhållande faktorer såsom normer, värderingar, seder, språk, historia etc. - som i stora drag är gemensam för individerna i en befolkning eller befolkningsgrupp.

Kultursektorn har delats in i följande delsektorer:

Media och kommunikation

Privatliv och identiteter

Den första delsektorn omfattar verksamheter som i hög grad påverkar ovannämnda livsstil, nämligen massmedial kommunikation av information i form av nyheter, propaganda, underhållning etc. I denna delsektor har vidare inplacerats konsultverksamhet avseende management (företagsledning) och omvärldskommunikation, inkl. marknadsföring och reklam m m. Sektorn innefattar dessutom referensverksamhet (bibliotek och arkiv) och söktjänster.

Den andra delsektorn omfattar bl a verksamheter, som människan ägnar sig åt i sitt privatliv, dvs då hon inte arbetar eller medverkar i någon ideell verksamhet (se nedan). Hit hör aktiviteter, som kretsar runt familjen, boendet, fritiden och privatekonomin, t ex konsumtion - en aktivitet som för övrigt i hög grad är kulturellt betingad (köp av kläder, telefoner, bilar etc.).

Människan har som bekant ett behov av identiteter, dvs att ingå i olika slag av gemenskaper. Identiteterna kan exempelvis vara baserade på ett gemensamt ideal, en gemensam tro eller ett gemensamt ursprung. Mot den bakgrunden har verksamheter som bedrivs av ideella föreningar/organisationer, liksom olika slag av religionsutövningar inplacerats i denna delsektor. Sektorn omfattar vidare verksamheter som syftar till att bevara/stärka medvetenheten om ett gemensamt ursprung, t ex genom att upprätthålla och vårda språk, seder, historia och kulturarv.